Strukturalism

Strukturalism samlingsnamn på en uppsjö olika teorier inom skilda områden för vilka strukturen och avsaknadenav subjekt är det gemensamma. Betydelser bestäms i relationer och av skillnader. Grovt kan en uppdelning göras i tre olikastrukturalismer:

• lingvistisk strukturalism,
• strukturalism överförd till andra humanvetenskaper eller samhällsvetenskaper och
• filosofisk strukturalism

Lingvistisk strukturalism

Den första formen av strukturalism. Grundad av Ferdinandde Saussure (1857-1913). Saussure bestämde tecknet (signe) som något med en dubbel karaktär, en ljudbild (lesignifiant) och ett begrepp (le signifié). Inte bara ord är tecken utan även t.ex. -s är ett tecken isvenskan (en ljudbild för innehållet genitiv eller passiv ).

Förbindelsen mellan ljudbild och innehåll är godtycklig alltså kommer betydelsen, värdet, fås genom relationen med andratecken i språket. Genom att skilja sig från andra tecken. Språket är ett system (la langue) och det har en användning(la parole). Systemet utgör regelverket för användningen. Regelverket är inget som har fastställts utan ett instrumentför användning likväl som produkt av användning. En individ kan inte förändra betydelsen hos ett tecken utan detta är enkollektiv handling. Det avgörs alltså inom en struktur.

Överförd strukturalism

En överföring av strukturalism till ett annat område, etnologin , företogs förstav ClaudeLévi-Strauss (f. 1908). Släktskapsförhållande, konst och umgängesformer uppvisade en språklig struktur. De harbetydelseskiljande element (relationer), får betydelse endast i systemet och är kollektiva.

Utifrån detta går Lévi-Strauss till angrepp på historiens prioritet (att historien är människans främsta existensmodus).Historisk medvetande är inget reellt utan något inlärt. Det är en del i illusionen om människans frihet och ett sätt attkonstituera henne istället för att som Lévi-Strauss önskar upplösa henne.

Jacques Lacan har tillämpatett strukturalistiskt tänkade på Sigmund Freuds teorier om detomedvetna.

Filosofisk strukturalism

Foucault kan klassas som både strukturalist och poststrukturalist . Hans tidiga verk bär en strukturalistisk prägel. I Vansinnets historiablottlägger han de underliggande strukturer i utskiljandet av oförnuftiga. Likaså kan Roland Barthes tidiga verk passas in i en strukturalistisk tradition. Han kritiserade bland annatlitteratur, mode och reklam utifrån en syn på dem som signalsystem. De var delar i ett borgerligt försök att undanta vissa objektfrån den politiska sfären genom att institutionalisera dem i människor, göra dem till något permanent. Ännu en filosof som (motsin vilja) brukar kallas strukturalist är Louis Althusser , mest kändför sin nyläsning av Karl Marx .

Vad som kännetäcknar strukturalistisk filosofi kan sammanfattas som sökandet efter underliggade strukturer och omedvetnastrukturer som bestämmer mening, Då det är omöjligt att undersöka innehållet i ett helt system måste målet vara att identifierakontrasterande element, vad som utgör skillnaden.

Se även

Strukturalism inom arkitektur